Amning

Orsaker till låg mjölkproduktion

Dags att läsa: 1 min.

En av de vanligaste orsakerna till att amningen avbryts i förtid är otillräcklig mjölkproduktion. Bland orsakerna till låg mjölkproduktion finns medicinska tillstånd som påverkar barnets förmåga att amma effektivt, så som ankyloglossi och gomspalt eller neurologiska tillstånd, problem med näringsupptaget eller metaboliska problem. Om barnet inte har några hälsoproblem är det förmodligen faktorer hos mamman som orsakar den låga mjölkproduktionen.

Please accept the marketing-cookies to watch videos.

Primary Lactation Insufficiency (primär laktationsinsufficiens) förekommer hos fem procent av alla mammor. Detta tillstånd beror på brist på körtelvävnad till följd av bröstmissbildningar, bröst- eller bröstvårtskirurgi (medicinskt indicerad eller kosmetisk) eller andra problem. Secondary Lactation Insufficiency (sekundär laktationsinsufficiens) är vanligare, och beror oftast på olämpliga matningsrutiner eller användning av näringstillskott som har lett till försämrad mjölksyntes och så småningom för liten mjölkproduktion.

Tecken på låg mjölkproduktion

Låg mjölkproduktion kan göra att barnet drabbas av långsammare tarmrörelser, nedsatt urinproduktion, gulsot, viktnedgång efter födseln och/eller apati. Under amningen kan barnet uppvisa sömnighet eller frustration vid bröstet, eller bara suga kontinuerligt under korta stunder.

Utvärdering av bröstmjölksproduktionen

Det första steget bör alltid vara att kontakta en amningsrådgivare eller annan vårdpersonal. Mamman kan då få instruktioner om hur hon kan mäta sin mjölkproduktion, till exempel genom att väga sitt barn före och efter varje amningstillfälle (utan att ta på eller av kläder) under ett dygn. Den genomsnittliga normala mjölkproduktionen för friska, fullgångna barn anses vara mellan 750 och 800 ml/dag (intervall 478 till 1 356 ml/dag) – se Vad är ”normalt” när det gäller amning?

Hantering

En plan kan upprättas, följ den i samråd med en amningsrådgivare eller annan vårdkontakt. Nyckeln till att öka mjölkproduktionen är frekvent och effektiv mjölkutdrivning. Babyn intar max cirka 67 procent av den tillgängliga mjölken.

I samråd med vårdpersonal kan följande evidensbaserade strategier användas för att öka mjölkproduktionen:

Hjälp med amningsställning och sugtag
Hud-mot-hud-kontakt under amningen och åtgärder för att göra matningen så bekväm som möjligt, såväl fysiskt som psykiskt
Ökad amningsfrekvens – amning bör ske 8–12 gånger per dag
Tillfällig urpumpning efter varje amningstillfälle: dubbelpumpning (simultan pumpning) av båda brösten leder till ökad mjölkutdrivning och bättre tömning av brösten
Bröstmassage under pumpningen
Användning av brösttrattar med god passform under pumpning: de får inte trycka ihop brösten eller skada bröstvårtorna. En rad olika brösttrattstorlekar är tillgängliga.
Användning av avslappningstekniker vid pumpning, till exempel musik eller djupandning.
En läkare kan överväga att förskriva mjölkdrivande medel, det vill säga läkemedel som stimulerar mjölkproduktionen.

Abstracts från studier

Volume and frequency of breastfeedings and fat content of breast milk throughout the day

We aimed to provide information that can be used as a guide to clinicians when advising breastfeeding mothers on normal lactation with regard to the ...

Kent JC, Mitoulas LR, Cregan MD, Ramsay DT, Doherty DA, Hartmann PE (2006)

Pediatrics 117, 387-95

Longitudinal changes in breastfeeding patterns from 1 to 6 months of lactation

The most common reason given for discontinuation of exclusive breastfeeding is perceived insufficient milk supply. Breastfed infants show more variation in feeding frequency than bottle-fed ...

Kent JC, Hepworth AR, Sherriff JL, Cox DB, Mitoulas LR, Hartmann PE (2013)

Breastfeed Med, 8, 401-7

Referenser

American Academy of Pediatrics and The American College of Obstetricians and Gynecologists. Breastfeeding Handbook for Physicians 2006).

Donovan, T.J. & Buchanan, K. Medications for increasing milk supply in mothers expressing breastmilk for their preterm hospitalised infants. Cochrane. Database. Syst. Rev 3, CD005544 (2012).

Hill, P.D., Aldag, J.C., Chatterton RT. Initiation and frequency of pumping and milk production in mothers of non-nursing preterm infants. J Hum Lact. 2001;17(1):9-13

Hill, P.D., Aldag J.C., Chatterton RT, Zinaman M. Comparison of Milk Output Between Mothers of Preterm and Term Infants: The First 6 Weeks After Birth. J Hum Lact. 2005 February 1, 2005;21(1):22-30.

Kent, J.C. et al. Importance of vacuum for breastmilk expression. Breastfeed Med 3, 11-19 (2008).

Kent, J.C. et al. Longitudinal changes in breastfeeding patterns from 1 to 6 months of lactation. Breastfeed Med 8, 401-407 (2013).

Kent, J.C., Hepworth, A.R., Langton, D.B. & Hartmann, P.E. Impact of Measuring Milk Production by Test Weighing on Breastfeeding Confidence in Mothers of Term Infants. Breastfeed Med (2015).

Morton, J., Hall, J.Y., Wong, R.J., Benitz, W.E. & Rhine, W.D. Combining hand techniques with electric pumping increases milk production in mothers of preterm infants. J Perinatol 29, 757-764 (2009).

Parker, L.A., Sullivan, S., Krueger, C. & Mueller, M. Association of timing of initiation of breastmilk expression on milk volume and timing of lactogenesis stage II among mothers of very low-birth-weight infants. Breastfeed Med (2015).

Prime, D.K., Garbin, C.P., Hartmann, P.E. & Kent, J.C. Simultaneous breast expression in breastfeeding women is more efficacious than sequential breast expression. Breastfeed Med 7, 442-447 (2012).