Produkter

Amning

Fysiologisk mjölkstockning

Dags att läsa: 3 min.

När mjölken rinner till mellan den andra och sjätte dagen efter förlossningen fylls brösten på ett normalt sätt, och de blir tunga och svullna utan några smärtor. Om mjölkproduktionen ökar snabbt under dessa första dagar efter förlossningen och mer mjölk bildas än vad barnet kan driva ut kan en smärtsam svullnad uppstå, vilket kallas för mjölkstockning.

Initial mjölkstas är ett fysiologiskt tillstånd som uppkommer i brösten vanligtvis andra till femte dagen efter förlossningen. Det beror på ökad blodtillförsel och aktivitet i bröstvävnaden och visar att mjölkproduktionen håller på att komma igång. Svullnaden avklingar oftast efter några dagar.Initial mjölkstockning ska inte förväxlas med blockerade mjölkgångar, även om ineffektiv mjölkutdrivning är ett vanligt symptom i båda fallen. Om mjölkstockningen inte behandlas kan det leda till mastit eller till att det blir svårt för barnet att ta ett bra sugtag.

Mjölkstockning kan även uppstå på grund av patologiska orsaker när som helst under amningsperioden. Orsaken kan vara att mamman bär en för liten behå eller en bärsele med dålig passform som pressar ihop mjölkgångarna. En del av bröstet kan då ömma vid beröring. Mjölkstockning som inte behandlas kan leda till minskad mjölkproduktion, mastit och bröstabscess.


Tecken på fysiologisk mjölkstas

Initial mjölkstas uppstår vanligtvis när mjölkproduktionen ökar efter den sekretoriska aktiveringen, som sker två till sex dagar efter förlossningen. Brösten brukar bli svullna, smärtande och ömma, med rodnad, blank hud och diffusa ödem. Symptomen uppstår vanligtvis bilateralt och är generaliserade. En liten temperaturförhöjning kan förekomma (< 38,4 °C), men till skillnad från vid mastit finns det inga systemiska symptom. 


Bedömning av mjölkstockning

Mjölkstockning ska alltid bedömas av en professionell amningsrådgivare. För att rätt diagnos ska kunna ställas måste brösten undersökas, och alla tecken på rodnad, ömhet och asymmetri ska noteras. 


Hantering

En hanteringsplan ska upprättas, och den ska följas upp av en amningsrådgivare eller annan vårdkontakt. Den viktigaste faktorn för att behandla mjölkstockning är att främja regelbunden, effektiv mjölkutdrivning från bröstet. I samråd med vårdpersonal kan följande strategier användas:

  • Regelbunden och effektiv amning eller pumpning, med början inom den första timmen efter förlossningen. Mamman bör amma minst 8–12 gånger per dag, och det bör inte gå mer än tre timmar mellan amningstillfällena.
  • Om amning inte är möjligt rekommenderas regelbunden urpumpning 8–12 gånger per dag.
  • Bröstet kan värmas med värmepåsar före amning för att stimulera mjölkflödet.
  • Det svullna bröstet kan kylas efter amning med kylpåsar eller kalla kålblad för att lindra smärtan.
  • Innan barnet tar sugtag vid bröstet kan mamman använda Cottermans handgrepp. Det innebär att mamman trycker/masserar försiktigt för att mjuka upp vårtgården och tillfälligt flytta en del av svullnaden bakåt och uppåt in i bröstet. Det kan göra det lättare för barnet att få sugtag även när bröstet är spänt av mjölkstockning.
  • Om det finns ömma ställen på bröstet kan mamman försöka placera barnet så att barnets haka pekar mot det ömma stället under amningen.
  • I samråd med läkare kan smärtlindring med antiinflammatoriska läkemedel rekommenderas för att underlätta mjölkutdrivningsreflexen.
  • Om symptomen inte har försvunnit efter 24–48 timmar, om influensaliknande symptom uppstår eller om mammans tillstånd försämras ska hon uppsöka läkare eftersom mjölkstockning kan leda till mastit
  • Det finns även andra metoder som har rapporterats ge smärtlindring i vissa fall, till exempel värmande ultraljudsbehandling för bröstet och massage.

Abstracts från studier

Reverse pressure softening: a simple tool to prepare areola for easier latching during engorgement

Successful breastfeeding requires efficient milk transfer through the nipple-areolar complex, which includes subareolar tissue. Subareolar tissue resistance increases during engorgement, when expanded circulation and excess ...

Cotterman KJ (2004)

J Hum Lact. 20(2):227-37

 

Maternal intravenous fluids and postpartum breast changes: a pilot observational study

The current breastfeeding initiation rate in Canada is approximately 87%. By one month, about 21% of women have stopped breastfeeding. Engorgement and edema in breast ...

Kujawa-Myles S, Noel-Weiss J, Dunn S, Peterson WE1, Cotterman KJ (2015)

Int Breastfeed J. 2;10:18

Referenser

Amir, L.H. ABM Clinical Protocol #4: Mastitis, Revised March 2014. Breastfeed Med 9, 239-243 (2014).

Jacobs, A. et al. S3-Guidelines for the Treatment of Inflammatory Breast Disease during the Lactation Period: AWMF Guidelines, Registry No. 015/071 (short version) AWMF Leitlinien-Register Nr. 015/071 (Kurzfassung). Geburtshilfe Frauenheilkd. 73, 1202-1208 (2013).

American Academy of Pediatrics and The American College of Obstetricians and Gynecologists. Breastfeeding handbook for physicians 2006).

Lawrence, R.A. & Lawrence, R.M. Breastfeeding: a guide for the medical profession (Elsevier Mosby, Maryland Heights, MO, 2011).

Cotterman, K.J. Reverse pressure softening: a simple tool to prepare areola for easier latching during engorgement. J Hum Lact 20, 227-237 (2004).

Kujawa-Myles, S., Noel-Weiss, J., Dunn, S., Peterson, W.E. & Cotterman, K.J. Maternal intravenous fluids and postpartum breast changes: a pilot observational study. Int Breastfeed J 10, 18 (2015).

Mangesi L and Dowswell,T. Treatments for breast engorgement during lactation (Review). The Cochrane Library 9, (2010).

Relaterade artiklar

Artiklar som kan vara av intresse

Amning

Mastitis

Läs mer
Amning

Amning av ett nyfött barn

Läs mer
Amning

Orsaker till blockerade mjölkgångar

Läs mer
Amning

Mastitis

Läs mer
Amning

Amning av ett nyfött barn

Läs mer
Amning

Orsaker till blockerade mjölkgångar

Läs mer