Produkter

Fördelar med bröstmjölk

Fördelar med bröstmjölk

Dags att läsa: 3 min.

Bröstmjölk innehåller alla viktiga ämnen som barnet behöver för att växa och utvecklas. Detta innefattar makronäringsämnen (fetter, kolhydrater och proteiner), mikronäringsämnen (vitaminer och mineraler) samt utvecklingsfaktorer (långa fleromättade fettsyror, tillväxtfaktorer och cytokiner). Bröstmjölk ger också ett viktigt skydd genom att det minskar infektionsrisken, tack vare antikroppar och infektionshämmande proteiner. Därför rekommenderas det som enda näringskälla för alla barn under barnets första sex månader. Därefter kan barnet fortsätta amma som ett tillägg till fast föda under ytterligare ett par år.

Makronäringsämnen

Fett

Bröstmjölksfett utgör 50–60 procent av ett fullgånget barns kaloriintag. Fettet förser också barnet med fria fettsyror och fettlösliga vitaminer, vilket är avgörande för barnets utveckling. Triacylglyceroler består av mättade och omättade fettsyror och är den vanligast förekommande fettypen i bröstmjölk: de utgör över 98 procent av den totala fettmängden. LCPUFA, däribland dokosahexaensyra (DHA) och arakidonsyra (AA), är särskilt viktiga eftersom de ansamlas i membranlipiderna i hjärnan och näthinnan, där de spelar viktiga roller för synen och den neurologiska funktionen. Barn som får större mängder bröstmjölk uppvisar också högre koncentrationer av DHA och AA i plasma i hjärnbarken och i grå och vit hjärnsubstans, liksom ett högre IQ upp till 15 års ålder, jämfört med barn som fått ersättning som inte innehåller LCPUFA.

Kolhydrater

Laktos är den huvudsakliga kolhydraten i mjölk. Den står för 30–40 procent av barnets totala energiintag. När laktos har brutits ned till glukos och galaktos utgör det en mycket viktig energikälla för barnet. Glukos passerar till största delen över till den perifera cirkulationen och används som underlag för energiproduktion. Galaktos absorberas via levern och omvandlas till glukos-1-fosfat, som så småningom antingen omvandlas till glukos eller används för att fylla på glykogendepåerna i levern. Både galaktos och glukos kan även användas som energi för hjärnan, och framför allt galaktos spelar en mycket viktig roll i produktionen av galaktolipider (cerebrosider), som är avgörande för utvecklingen av barnets centrala nervsystem.

Bröstmjölk innehåller även oligosackarider, det vill säga komplexa kolhydrater som varierar i längd från tre till tio monosackarider. Oligosackarider är den tredje största beståndsdelen i bröstmjölk efter laktos och triacylglyceroler, men de utgör ingen viktig energikälla för barnet, eftersom de inte bryts ned i tunntarmen. Däremot har oligosackarider en immunologisk funktion – de fungerar som prebiotika och underlättar tillväxten av kommensala bakterier i mag-tarmkanalen, framför allt Bifidobacterium longum subsp infantis och B.bifidum. De fungerar även som receptoranaloger som förhindrar att patogener – inklusive rotavirus – får fäste i slemhinnorna i mag-tarmkanalen. Vissa oligosackarider har även förknippats med förbättrat skydd mot nekrotiserande enterokolit i mag-tarmkanalen, något som sannolikt är särskilt viktigt för för tidigt födda barn (gestationsålder <36 veckor) eftersom de löper större risk att drabbas av nekrotiserande enterokolit.

Proteiner

Proteiner står för cirka 8 procent av barnets energiintag. Över 415 proteiner har identifierats i bröstmjölk. Många av dessa är aktiva och bidrar på olika sätt till att skydda barnet. Proteinnivåerna varierar mycket från mamma till mamma, men proteinnivån är alltid som högst i colostrum (30–70 g/l) och sjunker därefter till en stabil nivå i mogen mjölk (7–14 g/l). Proteinerna i bröstmjölk kan delas upp i tre grupper: kaseiner, vassleproteiner och proteiner som förknippas med mjölkfettkulemembranet. Colostrum består till största delen av vassleproteiner, men andelen vassleproteiner sjunker sedan till omkring 60 procent i mogen mjölk.

Proteiner så som β-kasein har viktiga antiseptiska och infektionshämmande funktioner genom proteashämning av bakterier och virus. Dessutom har forskning visat att peptider som bildas genom nedbrytning av α-laktalbumin har en potent antibakteriell aktivitet mot grampositiva och gramnegativa bakterier. Övriga proteiner i bröstmjölk, som sIgA, laktoferrin och lysozym, har många olika funktioner. Bland annat har de – precis som makrofager och fria fettsyror – en infektionshämmande funktion, vilket är livsviktigt för det för tidigt födda barnet. Dessa ämnen samverkar för att inaktivera, förstöra eller binda vid särskilda mikrober och förhindrar därmed att mikroberna får fäste på slemhinnor.

Bröstmjölk innehåller dessutom kommensala bakterier som blir en del av tarmens mikroflora och påverkar inflammatoriska och immunomodulära processer. Kommensala bakterier förhindrar överväxt av patogena bakterier och gör dessutom tarmen surare, får laktos att jäsa, bryter ned lipider och proteiner och producerar K-vitamin och biotin.


Mikronäringsämnen

Bröstmjölk förser barnet med mikronäringsämnen, däribland fett- och vattenlösliga vitaminer, mineraler och spårmineraler – allt beroende på mammans kosthållning. Kalcium och fosfater överförs dock alltid, oberoende av vad mamman äter. Dessa ämnen är mycket viktiga beståndsdelar i kaseinmiceller, och de behövs för benmineralisering. Spårämnena i bröstmjölk är bland annat koppar, zink, barium, kadmium, cesium, kobolt, cerium, lantan, mangan, molybden, nickel, bly, rubidium, tenn och strontium. Dessa ämnen har endast hög biologisk tillgänglighet i bröstmjölk.

Celler

Bröstmjölk innehåller levande celler från mamman, bland annat vita blodkroppar, celler från livmoderns epitel och cellfragment. Vita blodkroppar är en del av mammans immunförsvar och ger dessutom barnet immunologiskt skydd. Stamceller har också identifierats i bröstmjölk. De har visats kunna differentieras till bröstepitelceller under differentieringsförhållanden in vitro eller till andra celltyper i motsvarande mikromiljöer, däribland benceller, hjärnceller, leverceller, pankreatiska betaceller eller hjärtceller. Det är fortfarande oklart vilken roll dessa stamceller spelar för barnets utveckling. Ytterligare forskning krävs för att deras potential ska kunna klarläggas.

De unika beståndsdelarna i bröstmjölk kan inte ersättas med artificiella födoämnen, och det gäller framför allt de levande cellerna från barnets mamma. En kost som uteslutande består av bröstmjölk kan uppfylla hela näringsbehovet för fullgångna barn under de första sex månaderna. Därefter kan barnet fortsätta ammas i kombination med fast föda i ytterligare 18 månader.

Abstracts från studier

Human milk oligosaccharides and their potential benefits for the breast-fed neonate

Human milk oligosaccharides (HMO), unconjugated complex carbohydrates that are highly abundant in human milk but not in infant formula, have recently received much attention due...

Jantscher-Krenn E, Bode L (2012)

Minerva Pediatr. 64(1):83-99


Proteome mapping of human skim milk proteins in term and preterm milk

The abundant proteins in human milk have been well characterized and are known to provide nutritional, protective, and developmental advantages to both term and preterm ...

Molinari CE1, Casadio YS, Hartmann BT, Livk A, Bringans S, Arthur PG, Hartmann PE (2012)

J Proteome Res. 11(3):1696-714

Referenser

Bode, L. Human milk oligosaccharides: every baby needs a sugar mama. Glycobiology 22, 1147-1162 (2012).

Caicedo, R.A. et al. The developing intestinal ecosystem: implications for the neonate. Pediatr.Res. 58, 625-628 (2005).

Claud, E. C. Probiotics and neonatal necrotizing enterocolitis. Anaerobe 17, 180-185 (2011).

Cregan, M.D. et al. Identification of nestin-positive putative mammary stem cells in human breastmilk. Cell Tissue Res 329, 129-136 (2007).

Fleith, M. and Clandinin, M.T. Dietary PUFA for preterm and term infants: review of clinical studies. Crit Rev Food Sci Nutr 45, 205-229 (2005).

Fransson, G.B. and Lonnerdal, B. Zinc, copper, calcium, and magnesium in human milk. J.Pediatr. 101, 504-508 (1982).

Froehlich, J.W. et al. Glycoprotein expression in human milk during lactation. J.Agric.Food Chem. 58, 6440-6448 (26-5-2010).

Garrido, D. et al. Oligosaccharide binding proteins from Bifidobacterium longum subsp. infantis reveal a preference for host glycans. PLoS.One. 6, e17315 (2011).

Gartner, L.M. et al. Breastfeeding and the use of human milk. Pediatrics 115, 496-506 (2005).

Hale, T. W. and Hartmann, P. E. Textbook of Human Lactation 2007a).

Hale, T. W. and Hartmann, P. E. Textbook of human lactation (Hale Publishing LLP, Amarillo TX, 2007b).

Hassiotou, F. et al. Breastmilk is a novel source of stem cells with multilineage differentiation potential. Stem Cells 30, 2164-2174 (2012a).

Hassiotou, F. and Geddes, D. Anatomy of the human mammary gland: Current status of knowledge. Clin Anat(19-9-2012b).

Innis, S.M. Dietary triacylglycerol structure and its role in infant nutrition. Adv.Nutr. 2, 275-283 (2011).

Jantscher-Krenn, E. et al. The human milk oligosaccharide disialyllacto-N-tetraose prevents necrotising enterocolitis in neonatal rats. Gut 61, 1417-1425 (2012).

Jensen, Robert G Handbook of milk composition (Academic Press, San Diego, 1995).

Khan, S. et al. Variation in Fat, Lactose, and Protein Composition in Breast Milk over 24 Hours: Associations with Infant Feeding Patterns. J Hum Lact Online ahead of Print, (2012).

Kunz, C. and Lonnerdal, B. Re-evaluation of the whey protein/casein ratio of human milk. Acta Paediatr. 81, 107-112 (1992).

Molinari, C.E. et al. Proteome mapping of human skim milk proteins in term and preterm milk. J Proteome Res 11, 1696-1714 (2-3-2012).

Neu, J. Neonatal necrotizing enterocolitis: an update. Acta Paediatr.Suppl 94, 100-105 (2005).

Neville, M. Physiology of lactation. Clin Perinatol 26, 251-79, v (1999).

Newburg, D.S. and Walker, W.A. Protection of the neonate by the innate immune system of developing gut and of human milk. Pediatr Res 61, 2-8 (2007).

Saarela, T., Kokkonen, J. & Koivisto, M. Macronutrient and energy contents of human milk fractions during the first six months of lactation. Acta Paediatr. 94, 1176-1181 (2005).

Sela, D.A. et al. An infant-associated bacterial commensal utilizes breast milk sialyloligosaccharides. J Biol Chem 286, 11909-11918 (8-4-2011).

Shulman, R.J., Wong, W.W. & Smith, E.O. Influence of changes in lactase activity and small-intestinal mucosal growth on lactose digestion and absorption in preterm infants. Am.J.Clin.Nutr. 81, 472-479 (2005).

Thomas, E. et al. Transient Silencing of 14-3-3sigma promotes proliferation of p63-positive progenitor cells isolated from human breastmilk in mammary epithelial cell culture. unpublished(2010).

Wade, N. Breast milk sugars give infants a protective coat. New York Times (3-8-2010).

WHO and UNICEF. Global strategy for infant and young child feeding (World Health Organization, Geneva, 2003).

Wu, S. et al. Annotation and structural analysis of sialylated human milk oligo

Relaterade artiklar

Artiklar som kan vara av intresse

Forskning och litteratur

Det mjölkavsöndrande bröstets anatomi

Läs mer
Fördelar med bröstmjölk

Risktillstånd som kan påverka möjligheterna för initiering av amning

Läs mer
Effektiv initiering

Resurser för en lyckad övergång från sjukhuset till hemmet

Läs mer
Forskning och litteratur

Det mjölkavsöndrande bröstets anatomi

Läs mer
Fördelar med bröstmjölk

Risktillstånd som kan påverka möjligheterna för initiering av amning

Läs mer
Effektiv initiering

Resurser för en lyckad övergång från sjukhuset till hemmet

Läs mer