Produkter

Fördelar med bröstmjölk

Risktillstånd som kan påverka möjligheterna för initiering av amning

Dags att läsa: 4 min.

Sekretorisk aktivering

Mjölken rinner normalt till inom 24-72 timmar efter förlossningen. Detta initierar (startar) ökningen av större mjölkvolymer.

Fördröjd sekretorisk aktivering  

Definieras som fenomenet att mamman upplever att brösten knappt eller inte alls är fulla eller läcker mer än 72 timmar efter förlossningen.1

Kvinnor som drabbas av fördröjd sekretorisk aktivering är 60 % mer benägna att sluta amma efter 4 veckor.2

Det finns vissa tillstånd eller omständigheter som gör att mammor löper risk att drabbas av fördröjd sekretorisk aktivering.

Dessa riskfaktorer bör undersökas både före och efter förlossningen eftersom de kan påverka amningen och den totala mjölkproduktionen negativt.

Många av dessa riskfaktorer går att bedömas före förlossningen:  

  • Fetma hos mammor 3, 5
  • Diabetes 1, 6
  • Bröstförminskningskirurgi 7
  • Förstagångsföderskor 1, 6, 8
  • Igångsättning av förlossning – jämfört med kvinnor som genomgår spontan förlossning löper de kvinnor vars förlossning sätts igång större risk att drabbas av kejsarsnitt, epidural, episiotomier och postpartumblödningar. 8, 9
  • Planerat kejsarsnitt 10

Och vissa riskfaktorer kan observeras under eller efter förlossningen: 

  • Oplanerat/akut kejsarsnitt 11
  • Stressig eller utdragen förlossning Psykosocial stress/smärta 9, 12-14
  • Postpartumblödning (PPH) 1, 15
  • För tidigt fött eller nästan fullgånget barn 1, 16
  • Separering mellan mamma och barn 1, 17
  • Fördröjt första amningstillfälle 18
  • Amning (eller pumpning) mindre än 8 gånger under 24 timmar 19, 20

Det är viktigt att vidta lämpliga åtgärder för att minimera dessa förhållandens inverkan på den framtida amningen. 

Standardiserade amningsrutiner för mammor med riskfaktorer, vilket inkluderar: 

  • Identifiering av kvinnor med riskfaktorer under graviditet
  • Bästa rutiner för effektivt stöd för tidig amning för identifierade kvinnor med riskfaktorer

Utbilda gravida kvinnor och familjer om: 

  • Amningens olika stadier
  • Mjölkproduktionsprocessen
  • Riskfaktorer som förknippas med fördröjd sekretorisk aktivering
  • Bästa rutiner för att säkerställa tillräckliga mjölkvolymer

Amningsbedömning under graviditet ska erbjudas alla kvinnor: 

  • Eventuella riskfaktorer ska dokumenteras och kommuniceras i mammans journal
  • Den gravida kvinnan bör utbildas och samtal kring hennes situation bör föras med henne

Utbilda sjukhuspersonalen om: 

  • Amningens olika stadier
  • Mjölkproduktionsprocessen
  • Riskfaktorer som förknippas med fördröjd sekretorisk aktivering
  • Bästa rutiner för att säkerställa tillräckliga mjölkvolymer, som en del av amningsrutinerna för ”mammor med riskfaktorer”

Initiera amning:

  • Främja tidig, frekvent och optimal stimulering av brösten
  • Undvik försenade initieringar
  • Sjukhusklassade pumpar som efterliknar barnets sugmönster har visat sig hjälpa mammor med riskfaktorer att uppnå tillräckliga mjölkvolymer vid fördröjd sekretorisk aktivering 21-24

Läs mer om hur du främjar mjölkproduktionen för mammor med risktillstånd.

Slutsats 

Korrekt klinisk intervention i rätt tid ger mamman bästa möjliga chanser att uppnå sina amningsmål.

För vissa mammor kan det vara nödvändigt att maximera bröststimuleringen och att tömma bröstet helt genom pumpning och pumpning för hand, utöver amning, för att de ska kunna uppnå tillräckliga mjölkvolymer.1

En ”vänta och se”-attityd kan leda till att amningsproblem uppstår tidigt.1

Kvinnor som drabbas av fördröjd sekretorisk aktivering kan vara mindre kapabla att upprätthålla exklusiv amning efter fyra veckor.2

Risktillstånd och fördröjd sekretorisk aktivering ska användas som en klinisk markör för att identifiera kvinnor som löper större risk att drabbas av amningssvårigheter och amningen måste avbrytas i förtid.2

Referenser

1. Hurst NM. J Midwifery Womens Health. 2007; 52(6):588–594.

2. Brownell E et al. J Pediatr. 2012; 161(4):608–614.

3. Poston L et al. Lancet Diabetes Endocrinol. 2016; 4(12):1025–1036.

4. Rasmussen KM, Kjolhede CL. Pediatrics. 2004; 113(5):e465-471.

5. Preusting I et al. J Hum Lact. 2017; 33(4):684–691.

6. Wu J-L et al. Breastfeed Med. 2021; 16(5):385–392.

7. Kraut RY et al. PLoS One. 2017; 12(10):e0186591.

8. Dewey KG et al. Pediatrics. 2003; 112(3):607–619.

9. Dahlen HG et al. BMJ Open. 2021; 11(6):e047040.

10. Hobbs AJ et al. BMC. Pregnancy. Childbirth. 2016; 16:90.

11. Dewey KG. J Nutr. 2001; 131(11):3012S-3015S.

12. Grajeda R, Pérez-Escamilla R. J Nutr. 2002; 132(10):3055–3060.

13. Nommsen-Rivers LA et al. Am J Clin Nutr. 2010; 92(3):574–584.

14. Brown A, Jordan S. J Adv Nurs. 2013; 69(4):828–839.

15. Thompson JF et al. Int Breastfeed J. 2010; 5:5.

16. Boies EG, Vaucher YE. Breastfeed Med. 2016; 11:494–500.

17. Pérez-Escamilla R et al. Am J Public Health. 1994; 84(1):89–97.

18. Salariya EM et al. Lancet. 1978; 2(8100):1141–1143.

19. Spatz DL et al. J Perinat Educ. 2015; 24(3):160–170.

20. Furman L et al. Pediatrics. 2002; 109(4):e57.

21. Huang S-K, Chih M-H. Breastfeed Med. 2020; 15(10):639–645.

22. Chapman DJ, Pérez-Escamilla R. J Am Diet Assoc. 1999; 99(4):450-454; quiz 455-456.

23. Spatz DL. MCN Am J Matern Child Nurs. 2020; 45(3):186.

24. Gavine A et al. Int Breastfeed J. 2016; 12:6.

25. Meier PP et al. J Perinatol. 2016; 36(7):493–499.

Relaterade artiklar

Artiklar som kan vara av intresse

Fördelar med bröstmjölk

Läkemedel och amning

Läs mer
Forskning och litteratur

Det mjölkavsöndrande bröstets anatomi

Läs mer
Effektiv initiering

Resurser för en lyckad övergång från sjukhuset till hemmet

Läs mer
Fördelar med bröstmjölk

Läkemedel och amning

Läs mer
Forskning och litteratur

Det mjölkavsöndrande bröstets anatomi

Läs mer
Effektiv initiering

Resurser för en lyckad övergång från sjukhuset till hemmet

Läs mer