Produkter

Effektiv initiering

Tid till första utdrivningen – effektiva initieringsåtgärder

Dags att läsa: 3 min.

Tidig pumpning är en evidensbaserad åtgärd för att få igång amningen på ett effektivt sätt. I situationer där barnet inte kan amma på ett effektivt sätt har pumpning inom tre timmar efter förlossningen visat sig ha betydande inverkan på framtida mjölkproduktion, matning av barn och efterföljande hälsoeffekter.

Vad är tid fram till den första utdrivningen?

Tiden mellan förlossningen och mammans första pumpning. För friska och fullgångna barn som har genomgått normala förlossningar bör första amningen ske inom en timme efter förlossningen.1

Fokus för denna åtgärd är tidig pumpning, vilket definieras som inom tre timmar efter förlossningen.2-4


Varför är tiden fram till den första utdrivningen viktig?

Tidig bröststimulering (amning eller pumpning) efter förlossningen har stor betydelse för den framtida mjölkproduktionen och de därav följande matningsresultaten.2,3,5

Studier understryker att mammor på neonatala intensivvårdsavdelningar som påbörjar pumpning inom tre timmar efter förlossningen avsevärt:

  • förkortar tiden innan den sekretoriska aktiveringen kommer igång (mjölken ”rinner till”)6

  • har större mjölkproduktion, både per dag och totalt 2,3

  • är mer benägna att pumpa sex veckor efter förlossningen2
  • mer sannolikt ammar vid utskrivning och under längre perioder6


Åtgärder för att optimera tiden till den första utdrivningen

  • Under graviditeten ska kvinnor med kända riskfaktorer identifieras och ges information om vikten av tidig initiering inom tre timmar efter förlossningen.

  • Hjälp mammor vars spädbarn inte kan suga inom de första timmarna eller suger på ett otillräckligt, ineffektivt sätt, att påbörja pumputdrivningen inom tre timmar efter förlossningen.

  • Säkerställ att tidig pumpning inleds på plats i förlossningssalen eller på uppvaket

  • Börja med en sjukhusklassad dubbelpump med forskningsbaserad initieringsteknik7,8

  • Implementera strategier för att identifiera fördröjningar som förlänger tiden till den första utdrivningen till mer än tre timmar

  • Främja enhetliga amningsrutiner på BB och neonatala intensivvårdsavdelningar för att initiera utdrivning inom tre timmar efter förlossningen

  • Håll koll på och dokumentera tiden för den första pumpningen i en pumplogg

  • Håll koll på och dokumentera orsakerna till försenad första utdrivning i mammans journal


Så övervakar du tiden till den första utdrivningen

Samla in data om tiden till den första utdrivningen efter förlossningen med hjälp av ett datainsamlingsverktyg

  • Gå igenom mödravårdsjournaler, patientjournaler, pumploggar och data med avseende på ”tid till den första utdrivningen” efter förlossningen
  • Granska data regelbundet för att mäta procentandelen mammor som påbörjar utdrivningen inom tre timmar efter förlossningen
  • Identifiera sjukhusrutiner som orsakar fördröjningar som förlänger tiden till den första utdrivningen
  • Identifiera associerade riskfaktorer såsom kejsarsnitt, som kan påverka tiden till den första utdrivningen
  • Kommunicera resultat och rekommendationer regelbundet till alla avdelningar för att förbättra och upprätthålla de bästa rutinerna
Referenser

1 WHO, UNICEF. Global strategy for infant and young child feeding. Geneva: World Health Organization; 2003. 1-30 p.

2. Spatz DL et al. Pump early, pump often: A continuous quality improvement project. J Perinat Educ. 2015; 24(3):160–170.

3. Meier PP et al. Evidence-based methods that promote human milk feeding of preterm infants: An expert review. Clin Perinatol. 2017; 44(1):1–22.

4. UNICEF, WHO. Protecting, promoting and supporting breastfeeding: The baby-friendly hospital initiative for small, sick and preterm newborns. Genf, New York: WHO; UNICEF; 2020. 42 p.

5. Parker LA. Optimizing Mother's Own Milk Production in Mothers Delivering Critically Ill Infants. J Perinat Neonatal Nurs. 2020; 34(1):13–15.

6. Parker LA et al. Association of timing of initiation of breastmilk expression on milk volume and timing of lactogenesis stage II among mothers of very low-birth-weight infants. Breastfeed Med. 2015; 10(2):84–91.

7. Meier PP et al. Which breast pump for which mother: An evidencebased approach to individualizing breast pump technology. J Perinatol. 2016; 36(7):493–499.

8. Prime DK et al. Simultaneous breast expression in breastfeeding women is more efficacious than sequential breast expression. Breastfeed Med. 2012; 7(6):442–447.