Produkter

Övergång till amning vid bröstet

Hud-mot-hud-vård

Dags att läsa: 4 min.

Hud-mot-hud-vård är en åtgärd som gör det möjligt för mammor att pumpa ur och ge bröstmjölk till sina barn och som underlättar övergången till amning genom att erbjuda möjligheter till icke-närande och närande sugning vid bröstet i ett tidigt skede.

Vad är hud-mot-hud-vård?

Hud-mot-hud-vård (även kallad kängurumetoden) är en välkänd metod där det nakna barnet hålls upprätt mellan mammans bröst och under hennes kläder.1

Hud-mot-hud-vård rekommenderas för alla barn världen över.2

Hud-mot-hud-vård kan om möjligt ske kontinuerligt dygnet runt. Intermittent hud-mot-hud-vård (där tid i en kuvös på neonatal intensivvårdsavdelning varvas med minst en timme oavbruten hud-mot-hud-vård med en förälder) flera gånger om dagen rekommenderas för att ge terapeutiska fördelar. Det gör det även möjligt för barnet att stabilisera och reglera viktiga fysiologiska och beteendemässiga funktioner efter övergången.3

Hud-mot-hud-vård för barn på neonatala intensivvårdsavdelningar kan påbörjas så snart barnet är fysiologiskt stabilt efter födseln. Detta gäller för barn med mycket låg födelsevikt och barn som ventileras.1,2,4


Varför är hud-mot-hud-vård viktigt?

Hud-mot-hud-vård främjar en signifikant minskning av spädbarnsdöd och sjuklighet hos barn på global nivå.3

Regelbunden hud-mot-hud-vård ger mammor möjlighet att:

  • Pumpa ur och ge sitt barn bröstmjölk, vilket leder till en betydligt längre amningsperiod, exklusiv amning 5-7 och tidigare utskrivning från sjukhuset.8
  • Pumpa ur mjölk under eller efter hud-mot-hud-vården, vilket leder till avsevärt större urpumpade mjökvolymer.5

Regelbunden hud-mot-hud-vård hjälper barn på neonatala intensivvårdsavdelningar att övergå från enteral till oral matning eftersom:

  • Det erbjuder möjligheter till icke-närande och närande sugning vid bröstet i ett tidigt skede.
  • Tidiga sensoriska stimuli gör det möjligt för barn att känna, lukta och smaka på sin mammas mjölk.9
  • Oxytocinstimuli10 (avgörande för mjölkutsöndring11) stärker anknytning och relationsbyggande, särskilt i en utmanande neonatalvårdsmiljö.12


Så implementerar du hud-mot-hud-vård

  • Förespråka hud-mot-hud-vård för alla fysiologiskt och beteendemässigt stabila barn
  • Rekommendera oavbruten hud-mot-hud-vård i minst en timme
  • Uppmana föräldrar att bära kläder som underlättar hud-mot-hud-vård med barnet
  • Uppmuntra och hjälp mamman att pumpa ur bröstmjölk under pågående hud-mot-hud-vård med barnet eller omedelbart efteråt.
  • Gör det möjligt för mamman att erbjuda barnet bröstet för icke-närande sugning under pågående hud-mot-hud-vård (nyligen urpumpat bröst).
  • Dokumentera all hud-mot-hud-vård som specificerar frekvens, varaktighet och eventuella skäl till att rutinen inte har genomförts i loggboken över rutiner för amningsstöd.
  • Skapa en neonatal intensivvårdsmiljö som ger föräldrarna möjlighet att delta i utökad hud-mot-hud-vård i samband med varje föräldrabesök, genom bekväma sittmöbler, tillräckligt med utrymme och möjlighet till besök.


Så övervakar du hud-mot-hud-vård

Samla in data om frekvens och varaktighet för hud-mot-hud-vård

Gå igenom alla data en gång i månaden för att mäta följande:

• Andel barn som får hud-mot-hud-vård minst en gång om dagen.

• Daglig frekvens och varaktighet för hud-mot-hud-vård.

• Skäl till icke-optimalt tillhandahållande av hud-mot-hud-vård.

Gå igenom loggarna en gång i månaden för att granska framsteg, identifiera utmaningar och genomföra åtgärder för att förbättra rutinerna för hud-mot-hud-vård och främja amningsresultaten.

Referenser

1. Nyqvist KH et al. Towards universal Kangaroo Mother Care: recommendations and report from the First European conference and Seventh International Workshop on Kangaroo Mother Care. Acta Paediatr. 2010; 99(6):820–826.

2. World Health Organization (WHO). Kangaroo mother care to reduce morbidity and mortality in low-birth-weight infants. 2020.

3. Nyqvist KH et al. State of the art and recommendations. Kangaroo mother care: application in a high-tech environment. Acta Paediatr. 2010; 99(6):812–819.

4. Ludington-Hoe SM et al. Safe criteria and procedure for kangaroo care with intubated preterm infants. J Obstet Gynecol Neonatal Nurs. 2003; 32(5):579–588.

5. Acuña-Muga J et al. Volume of milk obtained in relation to location and circumstances of expression in mothers of very low birth weight infants. J Hum Lact. 2014; 30(1):41–46.

6. Nyqvist KH et al. Expansion of the baby-friendly hospital initiative ten steps to successful breastfeeding into neonatal intensive care: expert group recommendations. J Hum Lact. 2013; 29(3):300–309.

7. Baley J. Skin-to-skin care for term and preterm infants in the neonatal ICU. Pediatrics. 2015; 136(3):596–599.

8. Assad M et al. Decreased cost and improved feeding tolerance in VLBW infants fed an exclusive human milk diet. J Perinatol. 2016; 36(3):216–220.

9. Spatz DL. Ten steps for promoting and protecting breastfeeding for vulnerable infants. J Perinat Neonatal Nurs. 2004; 18(4):385–396.

10. Uvnäs-Moberg K. Neuroendocrinology of the mother-child interaction. Trends Endocrinol Metab. 1996; 7(4):126–131.

11. Prime DK. Dynamics of milk flow and milk ejection during breast expression in women [PhD Thesis]: The University of Western Australia; 2010.

12.  Flacking R et al. Closeness and separation in neonatal intensive care. Acta Paediatr. 2012; 101(10):1032–1037.

Relaterade artiklar

Artiklar som kan vara av intresse

Effektiv initiering

Dos av bröstmjölk från den egna mamman – effektiva initieringsresultat

Läs mer
Effektiv initiering

Tid till första utdrivningen – effektiva initieringsåtgärder

Läs mer
Forskning och litteratur

Dubbelpumpning

Läs mer
Effektiv initiering

Dos av bröstmjölk från den egna mamman – effektiva initieringsresultat

Läs mer
Effektiv initiering

Tid till första utdrivningen – effektiva initieringsåtgärder

Läs mer
Forskning och litteratur

Dubbelpumpning

Läs mer