Särskilda amningsbehov
Dags att läsa: 6 min.
Om ditt barn har särskilda behov kanske det inte kan ta ett ordentligt suggrepp om din bröstvårta, men det finns många andra sätt som du kan mata ditt barn med din bröstmjölk
Läpp-käk-gomspalt (LKG)
Ett barn med läppspalt kan ha svårt att ta ett lufttätt suggrepp om bröstet när det ammar, men en amningsrådgivare eller amningsspecialist kan lära dig tekniker som kan göra det lättare. Barn med gomspalt är dock oftast inte kapabla att skapa det sug som krävs vid amning.7
Prematur födsel
Om ditt barn har fötts för tidigt kanske det inte har muskelstyrkan och koordinationen som krävs för att amma effektivt. Läs mer om att ge bröstmjölk till ditt för tidigt födda barn.
Downs syndrom och andra kromosomrubbningar
Barn med Downs syndrom kan sakna den muskeltonus och den mun- och tungkoordination som krävs för att amma effektivt från bröstet.8 Andra kromosomrubbningar som Edwards syndrom och Pataus syndrom kan också orsaka komplexa amningssvårigheter.
Neurologiska sjukdomar
Neurologiska sjukdomar (sjukdomar i hjärna, ryggrad eller nerver) orsakar ofta hypotoni – nedsatt muskeltonus. Cerebral pares (CP),9 vattenskalle, förlossningsasfyxi, spina bifida (ryggmärgsbråck), neonatal stroke, missbildningar i hjärnan och hypoxisk ischemisk encefalopati kan alla orsaka amningssvårigheter.
Pierre Robins sekvens
Barn med denna åkomma har en mindre underkäke än normalt, ofta i kombination med gomspalt och en tunga som faller bakåt i munnen, vilket gör det nästan omöjligt för dem att amma.10
Oral kirurgi
Operation av barnets mun, tunga eller käke kan göra att amningen under en tid känns smärtsam eller obekväm för barnet.
Det första steget är att initiera din mjölkproduktion så att du har tillräckligt med mjölk för ditt barn när det väl är redo att matas. Om ditt barn inte kan börja amma direkt är det viktigt att du samlar in så mycket mjölk som möjligt genom att pumpa ur med jämna mellanrum. Om du initierar och bygger upp din mjölkproduktion i ett tidigt skede blir det lättare för dig att säkerställa att du har tillräckligt med mjölk till ditt barn, både nu och längre fram.
Dubbelpumpning ungefär åtta gånger om dygnet rekommenderas eftersom detta ger den bästa möjligheten att bygga upp en bra mjölkproduktion.11 Fråga en amningsrådgivare eller amningsspecialist om stöd och råd.
– Under de första månaderna kretsade mitt liv kring pumpning. Jag brukade ställa larm för att gå upp och pumpa var tredje timme, även på natten, minns Catherine, tvåbarnsmamma från Nya Zeeland. Gomspalten gjorde att Michael inte kunde suga ordentligt så vi använde en speciell klämflaska. Jag var tvungen att hålla ögonen på honom när han ammade för att det fanns risk att han skulle kvävas och att mjölken skulle komma ut genom hans näsa, vilket gjorde honom upprörd.
– Onlinestödgrupper för mammor som pumpar exklusivt var verkligen en stor hjälp för mig. Jag klarade av att fortsätta pumpa ur i sju månader – och det var riktigt trevligt!
Vissa barn kan behöva bli matade på ett annorlunda sätt till en början, tills de lär sig amma eller dricka från flaska. Du kan använda en matningssond för att försiktigt tillföra mjölken direkt i barnets magsäck. Vårdpersonal kan föra in sonden genom barnets näsa eller mun. När barnet klarar av att matas på något annat sätt tas sonden bort.
Om ditt barn kan svälja men inte amma så kan du få rådet att prova alternativa matningssätt. – Metoder som fingermatning, där barnet får i sig mjölken genom en matningssond eller en finger-feeder i silikon på förälderns finger, kan vara effektiva för barn med neurologiska funktionsnedsättningar. Eller så kan en SpecialNeeds matningsnapp vara enklare att använda för barnet, förklarar Katsumi Mizuno. Det beror faktiskt på barnet. Andra barn kan föredra koppmatning.
– Koppmatning är ofta den populäraste och säkraste metoden när amning inte är möjligt, fortsätter Katsumi Mizuno. Det kan leda till att du får amma under en längre tid efter utskrivningen och att du till en början får stanna lite längre på sjukhuset. Vid koppmatning kan en större mängd mjölk spillas ut,12 så allt spill måste mätas om barnets mjölkintag regleras noggrant.
Sarah, trebarnsmamma från Storbritannien, berättar om sin erfarenhet: – Vår äldsta dotter har komplexa behov eftersom hon har cerebral pares. Hon ammade bra vid bröstet till en början, men dag tre blev hon allvarligt sjuk och fram till två månaders ålder matades hon med utpumpad bröstmjölk via en nasogastrisk sond. Under tiden hon var på sjukhuset pumpade jag ur var tredje timme.
Sarahs berättelse har ett positivt slut: – Vid ungefär åtta veckors ålder, när hennes hälsa var mer stabil, introducerade vi åter direkt amning med stöd av en specialist och hon vande sig snabbt. När vid tog hem henne vid tolv veckors ålder så helammade hon.
– När så många personer var involverade i att vårda vårt barn kände jag att jag hade ett syfte och en speciell roll när jag pumpade ur, och det hjälpte mig att fortsätta under denna väldigt tuffa tid.
Artiklar som kan vara av intresse
American Academy of Pediatrics and The American College of Obstetricians and Gynecologists. Breastfeeding Handbook for Physicians 2006).
Lawrence, R.A. & Lawrence, R.M. Breastfeeding: a guide for the medical profession (Elsevier Mosby, Maryland Heights, MO, 2011).
Prime,D.K.et al. Simultaneous breast expression in breastfeeding women is more efficacious than sequential breast expression. Breastfeed Med 7, 442-447 (2012).
Morton, J., Hall, J.Y., Wong, R.J., Benitz, W.E. & Rhine, W.D. Combining hand techniques with electric pumping increases milk production in mothers of preterm infants. J Perinatol 29, 757-764 (2009).
Hill, P.D., Aldag, J.C., Chatterton RT. Initiation and frequency of pumping and milk production in mothers of non-nursing preterm infants. J Hum Lact. 2001;17(1):9-13
Hill, P.D., Aldag, J.C., Chatterton RT, Zinaman M. Comparison of Milk Output Between Mothers of Preterm and Term Infants: The First 6 Weeks After Birth. J Hum Lact. 2005 February 1, 2005;21(1):22-30.
Parker, L.A., Sullivan, S., Krueger, C. & Mueller, M. Association of timing of initiation of breastmilk expression on milk volume and timing of lactogenesis stage II among mothers of very low-birth-weight infants. Breastfeed Med (2015).
Meier, P.P., Engstrom, J.L., Janes, J.E., Jegier, B.J. & Loera, F. Breast pump suction patterns that mimic the human infant during breastfeeding: Greater milk output in less time spent pumping for breast pump-dependent mothers with premature infants. J Perinatol 32, 103-110 (2012).
Torowicz, D.L., Seelhorst, A., Froh, E.B., Spatz, D.L. Human milk and breastfeeding outcomes in infants with congenital heart disease. Breastfeed Med 10, 31-37(2015).
Reilly, S. et al. ABM clinical protocol #18: Guidelines for breastfeeding infants with cleft lip, cleft palate, or cleft lip and palate, revised 2013. Breastfeed Med 8, 349-353 (2013)
Thomas, J., Marinelli, K.A., & Hennessy, M. ABM clinical protocol #16: Breastfeeding the hypotonic infant. Breastfeed Med 2, 112-118 (2007).